Igår, när vi kom hem från svamppromenad, låg lillkatten med en fågel framför sig, en rödhake (det visste jag inte men jag slog upp den i fågelboken). Fågeln låg stilla men andades, inga synliga skador så vi tog in katterna och hoppades att den skulle flyga iväg. Icke. Efter en stund gick vi ut och tittade, den andades fortfarande men låg tryckt mot marken. Hans tog på sig handskar och skulle lägga upp den på uteplatstaket, så att den fick hämta sig lite mer ifred men då blev det fart på den och den flög iväg och satte sig i ett träd. Jag kan bara hoppas att den klarade sig, men jag tror det finns goda chanser i alla fall.
På väg hem skuttade ett rådjur ut precis framför bilen. Hans ställde sig på bromsen, jag hörde dunsen när kylaren slog i djuret men när vi gick tillbaka hörde vi hur det skuttade upp i skogen. Inget blod. Gott hopp men man kan aldrig veta. Men jag var darrig hela vägen hem sen, jäklar vad man hinner tänka på en sån där sekund.
Idag kom ett vykort med posten, babyboomen fortsätter, nu är det min äldsta son som får en liten kusin, de är nere och hämtar henne i Vietnam just nu. Det är stort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar