lite manschettknappar

Eller är liv och död lite för mycket? Men det är ju det allt handlar om.

(notera skillnad i bildkvalitet mellan min lilla enkla kamera (förra inlägget) och Hans flotta filmkamera (eller så är det kanske fotografen det beror på?))

Om man känner sig lite skör

kan man trösta sig med sånt här:

Jag har inte alls tröttnat på porslin

som ni kan se:



Och så har jag köpt en ny kamera som jag måste testa. En enkel, billig, lätt att begripa sig på. Tar den bara hyfsade bilder också är lyckan total. (jag måste ha nåt att trösta mig med när min dator är på reparation)

Uppfinnandet

Än en gång slår det mig, det är uppfinnandet som är det roliga. Spänningen innan man vet om det kommer att funka eller ej, de nattliga funderingarna på tekniker och lösningar, det är det jag vill åt. När jag väl fått schvung på hur man gör är det inte alls lika roligt längre, då vill jag vidare. Det är inte bara ett bra drag, för tillfället är jag lite trött på mina porslinssmycken, men det är de som finansierar mitt missbruk. Vi får se hur det blir med det, lusten kanske kommer tillbaka. Just nu vill jag bara göra små askar efter receptet på: http://www.desiredcreations.com/howTo_Desk.htm