Åkejrå

Imorgon kör vi igång. Ni ska få lära känna Teodor.

Nu är det dags att ni ger er tillkänna!

Varje år skriver jag en julsaga, det gör alla i min skrivargrupp. Sen har vi en liten julfest, knäcker nötter, dricker glögg och läser sagor utan att nån (utom författaren) vet vem som skrivit vilken. Och så gissar vi. Det är fantastiskt roligt.

De senaste åren (kanske det vara fem, sju?) har jag också kört sagan som adventskalender på nätet och det tänkte jag göra i år också, om inte nån ur min skrivargrupp hittat hit (för då blir det ju ingen gissning på vår lilla fest). Har ni det? I så fall är det dags att säga hej nu.

Saker som gör mig glad

Att träffa en av de mest slitna alumaförsäljarna inne på Ahlgrens, stans lyxigaste chokladbutik, där han står och gräver efter sedlar i jeansen. Prioriterar man lyxchoklad framför sprit och knark finns det hopp. Han ser ut som en trevlig kille, under ett lager med elände.

Det här är vad jag skriver om

Förvånansvärt mustigt språk men det var väl svordomsinlägget från här om dagen. Den klarar inte bokstäver med prickar. Gör din egen på www.wordle.net

Jag vill se nåt bra!

The Wire skulle ju vara så bra men jag tycker, efter ett och ett halvt avsnitt, mest att den är en mesigare variant av The Shield (som iofs är sjukt bra). Och jag är trött på hårdkokta polisserier nu, jag vill ha nåt Stort och Viktigt (fast inte svårtillgängligt). Som Angels in America eller Six feet under. Jag behöver inspiration, jag behöver kvalitet. Ge mig!

Fucking jävla fucker

Min lille, söte son svär så att en stenhård bortsbindare (vad de fått dåligt rykte, de kära borstbindarna) skulle rodna. Den lille lintotten, med sina ljusblåa ögon och änglaleende går runt och säger Fuck, fuck, fuck, fucking motherfucker. Ur änglatruten kommer saker som knulla och kuk. Ígnorera, sa hab och vi ignorerar. Men han svär lik förbannat (!) och inte lite heller. Så fort han använder en något mindre grovt svordom berömmer jag allt jag kan. Jag undrar så varför han gör det. Det är som att nåt måste ut. Vad är det? Var kommer det ifrån?

Åkt ifrån

Inte alls smart att glömma väskan med mobil, plånbok (inkl allehanda kort) samt almanacka. Inte det minsta smart faktiskt. Jag känner mig halv. Tack världsalltet för att jag har datorn här i alla fall.

i ena änden och i andra

I ena änden har jag ont i halsen, den andra änden (fötterna) har jag nerstoppad i Guds gåva till mänskligheten; min fotvärmare. Jag skriver krönikor men det går sådär, kanske betyder det att det blir bättre? Nu ska jag äta gröt med hemlagat, rosa äppelmos. Det är en sån dag idag.

Skägget i brevlådan

Igår fick vi ta en tjuvtitt på årets julkalender och jag är förjust. Elliot, 7, är helt till sig. Den är rolig, stundtals slapstickrolig, scenografin är helt underbar, bilderna klara och rena, karaktärerna lätta att läsa av och känna igen sig i, men samtidigt väldigt skruvade. Den är härlig, helt enkelt.

Alla drömbarnen

Inatt drömde jag att jag fick fyra barn. De kom i en följd men var inte fyrlingar i drömmen. Det var tre pojkar och en flicka, flickan kom som nummer två. De var så små, som en vante bara, de två äldsta tappade vi bort en stund men hittade dem sen igen. Jag var sjuk men fick inte komma in på sjukhuset så vi födde dem utanför huset. Och jag älskade dem alla, så jublande mycket. När jag vaknade saknade jag dem så, mina barn som jag redan hade fäst mig vid.

En liten text om glidmedel

Igår köpte jag, för första gången i mitt liv, glidmedel. I kön gömde jag tuben under paketet med linsvätska och kom på mig själv med att förbereda långa föklaringar till tjejen i kassan om hur himla bra de¨t var att ha det i håret. Men sen teg jag. Varför är det så pinsamt med glidmedel? Det är som att köpa kondomer fast på ett annat sätt. Kondomer signalerar: hej, jag har sex! och det kan ju vara pinsamt men också lite coolt (det finns nån som vill ha sex med mig, dvs jag är attraktiv). Glidmedel signalerar inget så spännande utan mer "nån vill ha sex med mig men jag är inte rikigt lika sugen så jag får ta till hjälpmedel". Usch, det är ingen rolig signal.

(jag skulle ju ha det i håret, men det är en annan historia)

Tre texter i en!

Pärlplattor: Vi värmer upp med lite bilder på resultaten höstlovets besatthet:






Text nr två handlar om päls. Pälsindustrin är mycket impopulär hos mig, jag skulle aldrig aldrig köpa en päls, jag tycker de är finare på djuren. Men ... nu har jag loppisfyndat två gamla pälsar som jag slaktar och syr om till annat. Och jag vet inte riktigt vad jag tycker själv, alltså det är ju djurhudar, men de var redan döda och begagnade. Svårt det där. Jag är ju inte vegetarian längre och läderskor bär jag ibland utan att få rysningar.

Den tredje texten handlar om hur vissa människor (föräldrar) talar till sina barn. Vi var på Netto och köpte ett våffeljärn. Där var också en pappa med höstlovsledig pojke i åtta-nioårsåldern. Pojken sa som barn gör: Pappa, kan vi inte köpa den här? Kan vi inte köpa den där? Och pappa svarade, surt som ättika, varje gång: Det kan du bara glömma. Jag har full förståelse för att de inte skulle köpa sakerna pojken ville ha men kunde han inte bara säga det då? I lite vänligare ton? Varför tycker folk att de kan använda tonfall till sina barn som de aldrig skulle använt till en vuxen? Nu kan det ju finnas faktorer som jag inte känner till, det kan finnas anledningar till att man inte är på topp, men ta inte ut det på barnen. Det är sällan deras fel.